scared to death

Om det finns något jag är livrädd för så är det ormar. Jag är livrädd för dem.



Om det råkar vara en bild på en orm i en tidning så får jag panik, kastar iväg tidningen, hämtar en tång och slänger den i soporna. Är det en orm på TV så slänger jag mig upp i soffan med föttern och skakar i hela kroppen.

Det sägs att det är en chans på flera tusen att råka på en vild orm i turistorterna i Thailand. Tänk om min otur där kunde ha gett sig av form i tur av spel istället. Två gånger... Två gånger har jag skakat hand med ormar där.

En gång skulle jag ut och röka på terassen. Plamlövet jag klev över böjade röra på sig och det var inget palmlöv längre. En grön smal lång orm var det. 10 cm från min fot. Jag slängde igen dörrarna, låste, drog för gardinen och hoppade upp i sängen. Hysteriskt och panikslaget fick jag bara ur mig  "ORM" lite så där viskande som man låter när man får panik i drömmarna. Jag sa sen inte ett knyst på 3 timmar. Det tog mig 1,5 dygn innan jag vågade sätta min fot utanför dörren. Jag vågade sen inte gå utnaför dörren utan sällskap, vilket ledde till att när jag kom hem så frågade mamma om jag hade varit på semester i Vita bergs parken. Jag var nämligen blekare än när jag åkte.

I Rudyard Kiplings Djungelboken så msyger sig ormar in i huset genom toaletten. Efter att jag såg den teckade filmen som liten så kan jag få nojjor när jag sitter på toa. Ibland så måste jag sitta och titta ner i toan när jag utfärdar mina behov. Bara för att inte råka bli biten i rumpan av en orm.

Störd är jag duktigt ibland!


about me

Svar på en kommentar.

Jag har fått både de bästa och de värsta egenskaperna av båda mina föräldrar.



* Jag är envis som mamma, men jag erkänner när jag har fel.

* Jag kan vara en liten slarvmaja, men ordnar upp det ordentligt i sista sekund. (hellre organiserat kaos än kaos i organisationen.)

* Jag är vetgirig och går på djupet i ämnet. Där brås jag enormt på pappa.

* Jag är intuitiv, både på gott och ont. Men det är sällan roligt.

* Jag kan uppfattas som sträng eller barsk. Tyvärr det är ett släktdrag. Information ska hållas kort, koncis och effektiv.

* Jag är social, har inga svårigheter att anpassa mig efter situationer och har lätt för att prata med främmande människor. Dock vill jag helst ställa mig i bakgrunden och reka omgivningen lite innan jag ger mig in i leken.

* Jag har ett enormt tålamod när det gäller allt förutom datorer. När jag underhåller datorn gör man sig bäst i att hålla sig undan.

* Jag har humor. Men den kan vara rätt torr och barnslig. Roligast är jag när jag skräms.. muahahahaha



if you wish to know

Lite intressanta och ointressant fakta om mig.

* Jag lärde mig läsa helt själv när jag 4 år.

* Jag lärde mig simma helt själv när jag var 6 år.

* Jag kallade pappas glasögon för läskögon ( vet inte om det var pga att de var tjocka som flaskbottnar eller om det var för att de såg läskiga ut.

* Snorkråka kallade jag för näsotta.

* När jag var i 4-5 års åldern så fick jag för mig att hoppa hopprep med en dunkudde. Det slutade med att jag fällde krokben på mig själv och kraschlandade med hakan först i golvet. Mamma vägrade släppa ut mig från lägenheten med den extremt blåsvarta hakan jag hade i tron om att folk kunde få för sig att mina föräldrar utövade barnaga.

* Jag gjorde en upp och nervänd Madicken. Jag och brorsan tog våra nya plastparaplyer och skulle åka pulka i dem när första snön hade kommit. Slutresultatet var helt sönderrivna paraplyer som vi försökte gömma.

* Min bror har idag symmetriska ärr på vardera ögonbryn. Min skapelse det. I gymnasiet så fick han frågan om det var gängmärken (?!) " Nej det är min storasyster som har slagit mig" Det komiska är att min föräldrar aldrig hajjade att jag var orsaken. Det var inte förrän jag var i 20 års åldern som de fick reda på det. Brorsan är minsann ingen tjallare inte.

* Monster under sängen fanns det gott om. Därför tog jag sats minst en meter från sängen och hoppade upp och la mig. Bara för att monstrena inte skulle få tag i mina ben.

* Jag skrämde livet ur pappa en tidig tidig vintermorgon. Jag hade fått hög feber och skulle be honom om hjälp.  Han satt på muggen och när jag öppnade dörren till toan i min svarta natttröja så såg han bara likbleka lemmar i tomma luften. Då trodde han helt sanningsenligt att han såg ett spöke. Jag kan skratta åt hans min än idag.

Mer konstiga fakta kommer i kontinuerliga uppföljare senare. 

RSS 2.0